När jobbet står på spel – prövas ledarskapet på riktigt

Att förlora jobbet kan kännas som att tappa fotfästet – en riktig käftsmäll som skakar om självbilden rejält. Men mitt i tomheten finns en chans till klarhet. När marken gungar tvingas vi lyssna till instinkterna, till det som verkligen bär. Det är där, i det osäkra, som något nytt kan ta form – djupare självkännedom, mer värme och mod.

I den här texten möter vi människor som gjort resan, förklaringar till vad som händer – och  råd till både arbetsgivare och den som ska börja om. Ett snyggt avslut kan vara början på något bättre.

Bakom orden “gemensamt beslut” finns ofta både sorg och lättnad. En vilja att avsluta utan konflikt – men också en personlig kamp för att behålla egenvärdet och självrespekten. Både för arbetsgivare och medarbetare.

Under mina år som organisationsutvecklare har omorganisationer, uppsägningar och tvära  samtal ingått i uppdragen. Efter många samtal med chefer som tvingats lämna sina jobb ville jag förstå hur vi människor agerar och reagerar. I uppsatsen Olika förhållningssätt inför arbetslivsförändring, fick jag intressanta svar.

Studien bygger på djupintervjuer med kvinnor och män i ledande befattningar som förlorat sina arbeten. Under analysen av deras upplevelser framträdde tre mönster kring förändring och förlust.

Kampen och ilskan – en grupp upplevde uppsägningen som orättvis och tog strid för att få tillbaka sina jobb. Deras kamp handlade inte bara om arbete, utan om identitet och rätten att definiera sin egen berättelse, det var fler män än kvinnor i den gruppen.

Reflektionen och det inre – en grupp sökte mening, gick i terapi, utbildade sig eller byggde nya liv med förändrade värderingar. För dem blev förlusten inte slutet, utan början på något nytt och mer värdefullt än tidigare. Det var fler kvinnor än män som vände blicken inåt. 

Tillit och framtidstro– en mindre grupp, både män och kvinnor, som redan upplevt förändring i arbetslivet och de hade tryggheten: det ordnar sig. De såg uppbrottet som en del av livet, inte som ett personligt misslyckande, utan att det finns en framtid för dem.

En forskare ansåg att förändring skulle vara synlig för att gälla. Jag fann motsatsen. Utvecklingen sker ofta i det inre och påverkar oss på djupet i hur vi tänker, känner och ser på framtiden.

Där, i reflektionen, formas vår förmåga att gå igenom det som hänt och hitta tilliten till framtiden. Det är en “jävla resa” som en kund sade, hen skulle aldrig vilja vara med om det igen, men det gav ända viktiga insikter.

Ta kontroll över din karriär med Professionellt ID

Att bli av med jobbet –  som ett slag i magen

Här berättar två personer, Marie och Robert, som var med i studien om sina tankar och upplevelser.

”Jag tappade fotfästet”

Marie, marknadschef i ett sammanslaget och nybildat bolag, hade varit den självklara bryggan mellan två arbetssätt och kulturer. En dag kallades hon till möte i den lilla ledningsgruppen. Efter några minuter sa vd:n: “Ja, Marie, då ska Anders här ta över ditt jobb.” Ridå. “Jag blev återförd till en artonårings osäkerhet och satt tyst under resten av mötet”, berättar hon. Kort därefter kom uppsägningen. Okänsligt och kallt.

Det blev en av de svåraste perioderna i hennes liv. Det tog tid att återfinna tron på sitt eget värde och sin förmåga att skapa resultat. Hon gick i terapi, blev stärkt i tron på sig själv och mer medveten om sitt ledarskap och sökte jobb på chefsnivå – och fick det!

”Vi behöver ha ett samtal”

Robert var vd i ett mellanstort bolag med höga krav och otydliga uppdrag. Marknaden svajade, ägaren ändrade riktning och styrelsen följde efter. Det blev väldigt svårjobbat. När siffrorna vände nedåt kom det. ”Vi behöver ha ett samtal.”

Även om Robert hade det på känn, så blev han chockad och försökte argumentera, men beslutet var redan fattat. En överenskommelse slöts. Självförtroendet fick sig en rejäl törn. Det tog tid för honom att förstå att sitt värde, drivkraft och kompetens fanns kvar – även utan den titel han hade haft. Efter drygt ett halvår började han söka jobb och fick en bra omstart.

Att säga upp eller bli uppsagd – hur gör man?

När en anställning tar slut påverkas båda sidor. Den som lämnar går igenom en existentiell process, medan den som leder uppbrottet ofta känner obehag, stress eller skuld.

Här är två perspektiv – ett för den som blir uppsagd, och ett för den som står på andra sidan bordet.

Fem råd  – så startar du om!

Att bli uppsagd är en av de mest omvälvande händelserna i ett arbetsliv. Det väcker känslor av chock, skam, lättnad – ibland allt på en gång.

Men ett avslut behöver inte vara slutet. Det kan bli början på något nytt, om du vågar ge processen tid och riktning.

  1. Tillåt reaktionen.
    Chock, ilska, sorg eller skam – allt är normalt. Låt det få ta plats innan du agerar. Ett övervägt steg framåt kräver att du står still en stund.
  2. Separera dig från rollen.
    Du är mer än din titel. Ditt värde sitter inte i positionen, utan i din erfarenhet, kompetens och ditt sätt att vara.
  3. Sök stöd och spegling.
    Prata med någon utanför din yrkesbubbla – en coach, terapeut eller tidigare kollega. Samtalet hjälper dig att sortera tankarna och hitta ny riktning.
  4. Reflektera innan du rusar vidare.
    Motståndet bär ofta på lärdom. Vad vill du ta med dig – och vad vill du lämna? Den reflektionen gör att nästa steg blir grundat, inte panikdrivet.
  5. Bygg en ny berättelse.
    Hur du pratar om det som hänt påverkar både hur andra ser på dig och hur du ser på dig själv. Formulera en berättelse där du äger erfarenheten.

Fem råd – gör ett snyggt avslut!

Att avsluta en anställning är en av ledarskapets svåraste stunder. Många vill snabbt “få det gjort” – men just här krävs det motsatta: eftertanke, tydlighet och mänsklig värme.

Ett respektfullt avslut påverkar inte bara den som lämnar, utan hela organisationens tillit.

  1. Förbered samtalet noga.
    En uppsägning ska aldrig komma som en överraskning. Har personen fått återkoppling, stöd, en chans att förstå situationen? En tydlig process visar respekt.
  2. Var rak – men empatisk.
    Rädsla för reaktionen leder ofta till inlindade besked. Men otydlighet förlänger bara smärtan. Säg det som behöver sägas, med klarhet och omtanke.
  3. Ge tid och värdighet.
    Låt personen ställa frågor, reagera, landa. Tålamod är inte svaghet – det är ledarskap.
  4. Erbjud stöd – även efteråt.
    Coaching, outplacement eller ett uppföljande samtal några veckor senare visar ansvar. Det påverkar både individen och företagets rykte.
  5. Ta ansvar för berättelsen.
    Hur uppsägningen kommuniceras påverkar alla. Undvik tomma formuleringar som “gemensamt beslut”. Tala hellre om förändring med respekt för människan bakom titeln.
Av Lena Gustafsson

Behöver du eller ditt bolag hjälp? Hör av dig.

Lena Gustafsson


Lena Gustafsson har drivit förändringsledning mot tydliga mål i stora bolag under 25 år. Lena är legitimerad kognitiv psykoterapeut och har omsatt den kunskapen inom ledarskap och medarbetarskap i näringslivet.

Kontakta Lena