
Joakim Jardenberg: Han älskar teknik – men pratar helst om människor
Joakim Jardenberg är en av Sveriges mest tongivande röster inom digital utveckling och en nyfiken själ som hellre pratar om möjligheter än hot. Med bakgrund som trummis, yrkesofficer och pionjär på Aftonbladet.se har han aldrig följt en rak linje – men alltid följt sin nyfikenhet.
I Prompt-SM knep han andraplatsen, men i samtal om AI är han alltid först på bollen. Här ger han sin syn på AI som kollega, varför personlig integritet behöver en uppdaterad tolkning – och varför Sverige borde sluta jaga Silicon Valley och i stället bli bäst i världen på att använda AI.
Joakim Jardenberg var med när Aftonbladet gick online 1993. Det var hans första teknikuppdrag – och starten på en karriär som alltid drivits av hans nyfikenhet och att ”nörda ner sig”. Han har aldrig haft en masterplan, utan beskriver sig själv som lustdriven och just det ordet går som en röd tråd genom hela samtalet.
– Jag vet ingen som jobbar så mycket som jag gör. Men jag vet inte heller någon som har så jävla roligt på jobbet.
– Jag har egentligen alltid varit mer intresserad av människan än tekniken. Men jag har tillåtit mig att grotta ner mig i ny teknik, långt innan jag vet vad just den tekniken ska användas till. Den kunskapen ligger där och plötsligt dyker en utmaning upp och ping! så kan jag koppla ihop den med människan och arbetet. Det är magiskt.
Att vara nyfiken, våga dyka ner, bygga på sig massor av kunskap och ha roligt under tiden – det är Joakims drivkraft.
– Jag vet ingen som jobbar så mycket som jag gör. Men jag vet inte heller någon som har så jävla roligt på jobbet.
Tråkig tid och rolig tid
Begreppet work-life balance har varit i fokus under många år, men Joakim har ersatt det med något helt annat.
– Jag delar inte in livet i arbetstid och fritid. Jag delar in det i tråkig tid och rolig tid. Målet är att maximera den roliga tiden.
Det kan handla om att åka till vårt kryp-in i Palma med frun eller att sitta i tre dygn och bygga AI-grejer.
– Det är också roligt. Har man dessutom nytta av det i jobbet – ännu bättre. Jag vet att det är ett privilegium att kunna säga så, men det kan vara precis den målbild som kan sätta igång nya tankar. Särskilt nu när tekniken automatiserar bort fler och fler trista arbetsuppgifter. Då måste vi prata mer om vad som är meningsfullt, mänskligt och utvecklande – inte bara ekonomiskt.
Om AI: Från praktikant till Einstein
Vad är AI, egentligen. Finns det en enkel förklaring?
– För mig är AI ett urval av mänskliga förmågor, som vi har plockat ut och paketerat. I ena änden finns en ganska osmart varelse som har svårt att förstå det som vi människor tycker är enkelt. I andra änden finns något nästan övermänskligt smart – någon som på ett ögonblick kan sammanfatta ett dokument det skulle ta minst tre dagar att läsa.
Därför ser han AI som en kollega.
– Ibland är AI den okunnigaste praktikanten, ibland är det en liten Einstein i miniformat. Allt handlar om hur du interagerar med ditt team – precis som med vanliga människor. Vem gillar jag att jobba med? Vem får jag jobbet gjort med? Vem kan jag vara nyfiken tillsammans med?
Han pratar om att sätta ihop sitt team med olika assistenter som är bra på olika saker, t ex ChatGPT, Midjourney, Runway och andra verktyg – men att själva nyckeln ligger i samarbetet, inte tekniken.
Det finns något i det svenska kynnet som vi kan bygga på om vi bara slutar försöka stoppa alla i samma utbildningsform
Integritet på riktigt
För er som följt Joakim Jardenberg så vet ni att han länge varit en kritisk röst i den svenska mediedebatten, inte minst i frågan om personlig integritet.
– Folk är livrädda för att dela personlig information med AI. Men då stänger man också dörren för att få en smartare, mer personlig assistent. Det är som att vägra prata med praktikanten – den personen kommer aldrig kunna förstå vad du vill ha eller hur du funkar.
Han menar att vi måste börja göra riktiga konsekvensanalyser.
– Vad är det jag tackar nej till, när jag inte vill dela viss information? Och vad är det jag egentligen är rädd för? För min del är det mycket mer obehagligt om staten får tillgång till min data än om Facebook har den.
Sverige och AI – är vi på efterkälken?
Han blir märkbart trött av pratet om att Sverige ligger efter i AI-race
– Jag hatar benchmark. Det är så ointressant att jämföra sig med andra. Sätt upp dina egna mål. Titta på vad du kan göra i din vardag.
Men visst, om vi tittar på patent, AI-startups och internationell synlighet – då är Sverige inte i toppen.
– Men vi ska inte försöka bygga nästa OpenAI. Vi ska istället se till att våra chefer och medarbetare får de bästa verktygen. Just nu är mitt uppdrag att bidra till att tiotusentals kontorsarbetare på Volvo Cars världen över kommer med på tåget. Så att de kan göra sitt jobb bättre och må bättre. Det är väl i så fall det vi borde tävla i?
Så hur skulle Sverige kunna bli en AI-nation att räkna med?
– Det är inte datacenter i Norrland som är vår styrka. Det är människorna. Vi har en kombination av kreativitet, individualism och samarbetsförmåga som är rätt unik. Lägg AI ovanpå det så har du en dunderkombination.
Och så det där småländska gnetandet, Gnosjöandan, förstås.
– Vi är ju ändå ganska arbetsamma, lite entreprenöriella, lite Luther. Det finns något i det svenska kynnet som vi kan bygga på om vi bara slutar försöka stoppa alla i samma utbildningsform, säger Joakim.
Är du nyfiken på mer? Läs Joakims bästa prompt-tips →
Av Lena Gustafsson

Lena Gustafsson har drivit förändringsledning mot tydliga mål i stora bolag under 25 år. Lena är legitimerad kognitiv psykoterapeut och har omsatt den kunskapen inom ledarskap och medarbetarskap i näringslivet.