Varför överskattar okunniga sin förmåga – medan experter tvivlar?

– Dunning-Kruger ger dig svaret

Att bedöma sin egen prestation och sitt sätt att vara är en konst. Samtidigt är det just förmågan att se sig själv utifrån som kan vara avgörande för personlig utveckling. Ju mer vi lär oss, desto bättre beslut tar vi genom åren. Att vässa sitt omdöme är en nyckel till framgång, oavsett om det gäller karriär, ledarskap eller livsval.

En del människor har ett överdrivet starkt självförtroende kring sin egen kunskap medan andra tvekar i onödan. Ibland spelar vår självbild oss ett spratt – vi är inte så smarta som vi själva tror eller så är vi smartare!

Redan för 26 år sedan upptäckte två forskare David Dunning och Justin Kruger vid Cornell University i New York, det fenomen som fått deras namn: Dunning-Kruger-effekten. Studien fick det passande namnet: Okunnig utan att inse det: hur oförmågan att inse sin egen inkompetens kan leda till överdriven självuppskattning och har citerats tiotusentals gånger i olika sammanhang,

Forskningen beskriver hur de som har minst erfarenhet inom ett område ofta ser sig själva som mer kunniga än de egentligen är. Samtidigt kan verkliga experter ha en motsatt reaktion – de inser hur mycket de ännu inte vet och kan därför underskatta sin egen förmåga. Vår hjärna trixar helt enkelt med oss.

Detta kan leda till att t ex oerfarna personer i arbetslivet går in med stor självsäkerhet och tar riskfyllda beslut, medan de med mer erfarenhet blir försiktigare och ifrågasätter sig själva. Risken finns också att de som är kunniga underskattar hur svårt deras område är för andra, vilket kan leda till feltolkningar och missförstånd. De tror att andra har lika god kunskap inom området som de själva har.

När de minst kompetenta tror att de är bäst

Dunning och Kruger genomförde flera experiment för att undersöka hur vi uppfattar vår egen förmåga. En av deras mest intressanta upptäckter var att deltagarna med sämst resultat ofta trodde att de presterat bättre än de flesta andra. De mest kunniga, å andra sidan, var mer självkritiska.

Även om du har en god självbild inom flera områden, betyder det inte att du är immun mot Dunning-Kruger-effekten. Du kanske tar dig an en ny utmaning, en ledarroll eller en förändring i karriären och känner dig säker på att du har full kontroll – när du i själva verket saknar viktiga insikter. Att vara nyfiken och vilja lära mer är en styrka, men det är också klokt att vara medveten om sina begränsningar.

Enkelt test: har du utvecklat din självinsikt

Hur vet du att du verkligen är så skicklig som du tror? Ett sätt att få perspektiv är att se tillbaka på tidigare beslut. Om du kan skratta, häpna eller rent av fälla en tår över hur du resonerade för tio-femton år sedan, är det ett bra tecken – det visar att du har utvecklats. Denna förmåga att reflektera över sin egen kunskap och kompetens kallas metakognition.

Om du har svårt att se dina egna brister, utan hittar bortförklaringar till varför saker blev som de blev, kan det bli knepigt att lära sig av sina misstag och förstå varför vissa beslut leder fel.

I arbetslivet, där varje val kan ha långtgående konsekvenser, är självinsikt en ovärderlig tillgång. Ju bättre du blir på att granska dig själv, desto bättre förutsättningar får du för att lyckas.

”Den inkompetente har felaktig uppfattning om sig själv, den kompetente om andra.”

Av Lena Gustafsson

Behöver du eller ditt bolag hjälp? Hör av dig.

Lena Gustafsson har drivit förändringsledning mot tydliga mål i stora bolag under 25 år. Lena är legitimerad kognitiv psykoterapeut och har omsatt den kunskapen inom ledarskap och medarbetarskap i näringslivet.

Kontakta Lena

Blogg, Ledarskap