Morgondagens företag tjänar på att visa sina känslor.

images-11632 hade den framstående fysikern Galileo Galilei efter många års arbete till slut färdigställt sitt livsverk. I sin bok ”Samtal och matematiska demonstrationer om två nya vetenskaper” skulle Galileo presentera övertygande bevis, som en gång för alla skulle fastställa att det var solen – inte jorden – som befann sig i mitten bland planeterna. En så kallad heliocentrisk världsbild. Detta ställde Aristoteles 2000 år gamla sanning på ända – något som av Katolska kyrkan mottogs med allt annat än öppna armar. Istället stoppade Påve Urban VIII utgivningen och Galileo ställdes inför rätta. Efter hot om tortyr tvingades Galileo dra tillbaka sina slutsatser och dömdes att spendera resten av sitt liv i husarrest.

Först 1983 erkände Katolska kyrkan att Galileo trots allt kan ha haft rätt.

Irrationellt är det nya rationella
I relationen mellan irrationella känslor och rationellt tänkande har det moderna samhället tenderat att favorisera det senare. Ideal som också det har sitt ursprung i de resonemang som fördes av Aristotele et al. Förnuft och rationell reflektion var en gudagåva och representerade människans viktigaste och mest eftertraktade egenskaper. Vedertagen ekonomisk teori har således också historiskt haft sin utgångspunkt i människan som rationell och själviskt agerande, med en stark drivkraft för maximal ekonomisk vinning.

Idag gör dock överväldigande bevis från såväl beteende- som neurovetenskapen gällande att Aristoteles idéer, eller åtminstone hur vi tolkat dem, även i denna fråga kan ha fört oss i fel riktning. Men förutom att ingen (mig veterligen) ännu fängslats för dylika slutsatser, har lite förändrats sedan Galileos tid; vi håller fortfarande hellre fast vid det vi är bekanta med.brain_heart

Högst förenklat påvisar resultaten att det i första hand är våra känslor som styr vårt medvetande istället för tvärtom. Vårt rationella jag har främst till uppgift att efterkonstruera en rimlig förklaring till det vi känner. Något som sker blixtsnabbt och utan vår kännedom. Medvetandet bekräftar då inte endast vår intuitiva känsla – det förstärker den.

I termer av hjärnans områden är medvetandet och språket lokaliserat i vår yttre hjärna, även kallad neocortex. Känslorna uppstår i vår inre, limbiska hjärna och vid pannloben sitter prefrontala cortex som har den exekutiva uppgiften att sålla alla intryck.

Människan har i egenskap av att vara en trygghetssökande varelse, alltså en inbyggd biologisk reflex som ytterst effektivt skyddar oss mot sådant som hotar våra grundläggande uppfattningar – vår trygghet. Trots bevis för motsatsen, finner vi alltjämt sätt att övertyga oss själva att vår världsbild ändå är korrekt. Allt händer per automatik – utanför vår medvetna kontroll. Att vi som tänkande och rationella individer i allmänhet styrs av medvetna och väl övervägda beslut tycks alltså i praktiken vara felaktigt.

5 ryttare är färre än 4 elefanter
Jonathan Haidt, social psykolog och professor för etiskt ledarskap vid NYU Stern School of Business, jämför detta med att vårt undermedvetna är en elefant och vårt medvetande ryttaren. När elefanten vill något annat än ryttaren, blir det i allmänhet som elefanten vill. Vår elefant styr inte bara vår vilja och våra känslor – den står också för merparten av vad vi i praktiken kommunicerar. Påstår ryttaren att det är åt vänster man styr och elefanten går till höger, är det svårt att ryttaren på allvar. Utan elefantens medgivande är ryttaren en usel kommunikatör. Åtminstone när det gäller att prata med andra elefanter.

I rollen som kommunikationskonsult möter jag ständigt denna konflikt. Å ena sidan finns företagen, som i egenskap av att vara en av medvetandet konstruerad entitet, tenderar att ta beslut enligt välgrundade, rationella resonemang, styrda av sina ryttare. Å andra sidan har vi deras målgrupper som följer sin emotionella hjärna – sin elefant. Ständigt ser vi företags misslyckade försök att nå ut till sina målgrupper genom att till synes agera emotionellt. Skälet till dessa misslyckanden är nästan uteslutande att det är en ryttare som klätt sig som elefant, vilket i allmänhet enkelt genomskådas.

Lösningen är att hitta företagets egen elefant, väcka den till liv och arbeta med den – istället för emot. Autentiskt uppträdande, engagerade medarbetare och lojala kunder kommer då på köpet.

På tal om att uppträda autentiskt. Kan det vara så att de allt fler rösterna som kräver företagens ansvarstagande, transparens och äkthet är ett tecken på att vi äntligen är mogna att ge plats för våra elefanter? Inte bara i emotionella utan även rationella sammanhang?

Min limbiska hjärna känner åtminstone så.
(Kanske är det också hög tid att vi nagelfar fler av Aristoteles idéer.)

Lennart Wejdmark
© Lennart Wejdmark 2015

Lennart Wejdmark är varumärkesstrateg och kreatör men ser sig själv främst som en passionerad pragmatiker. Han har mångårig erfarenhet av kommunikations- och varumärkesfrågor inom en rad olika branscher, med uppdrag både på nationella och globala arenor. Lennart ser som sin främsta uppgift att hjälpa företag hitta och vända sina inre konkurrensfördelar utåt.

Leave a Reply