Lena Gustafsson: Det går aldrig att ensam förändra ett företags dna

I dagsläget utgör andelen kvinnor i börsbolagens styrelser 28 procent. Om utvecklingen fortsätter i dagens takt kommer styrelserna att vara jämställda om tio år. När jämställdhetsminister Åsa Regnér besökte Business Arena Stockholm i höstas var hon kritisk till valberedningarnas arbete. Hon menade att styrelserna inte är tillräckligt jämställda och var tydlig med att regeringen kommer att lagstifta om insatser som gynnar kvinnor om de inte uppnått 40 procent under år 2016.

Lena Gustafsson är en av grundarna bakom Styrelsebalans som arbetar efter målsättningen om fler kvinnor i svenska bolagsstyrelser och ledningsgrupper.

– Man pratar mycket om jämställdhet och det görs många satsningar, men för att få balans måste ett beslut fattas och det har inte bolagen gjort. Det har däremot regeringen och därför råder balans i statliga bolag.

Lika söker sig till likasinnade
För att förstå hur det kan se ut som det gör år 2015 menar Lena Gustafsson att man måste tänka i större perspektiv och se flödena för hur allt hänger samman. En sak kan vara att synliggöra bolagens strukturer: i Sverige består 67 procent av landets chefer av män vilket innebär att de flesta besluten tas av män. Till exempel valet av rekryteringar; det är framförallt här som homogeniteten reproduceras genom att män väljer män.

– Vi människor väljer utifrån vana och beteenden vi känner igen oss i. Det är inget konstigt, det är så vi ofta fungerar. För att få mixade grupper krävs därför medvetna beslut.

Detsamma gäller när det kommer till att hitta investeringar till bolag.

– Anders som tillhör 67 procent har lättare att få investerare när han startar bolag. Han startar det ofta tillsammans med andra och har ett procentuellt sett större nätverk. Kvinnor startare oftare solo-företag och eftersom kvinnorna är färre i toppen är nätverket inte lika stort. För att attrahera investerare borde kvinnor starta bolag tillsammans för att få mer muskler, säger Lena Gustafsson.

Balans skapar lönsamhet
För att det ska kunna ske en förändring på området behöver bolagen förstå affärsnyttan med balanserade styrelser och ledningsgrupper. Här krävs en djupare insikt om att balans tillför kunskap, perspektiv och lönsamhet.

– En av våra stora samhällsutmaningar är att reflektera över vad vi kan göra för att behålla vår konkurrenskraft, hur vi kan utvecklas och få genomslag för våra innovationer. Det är i alla fall inte genom att bara välja toppkrafter med ett homogent tänk. Det är lätt att man spinner åt samma håll, blir fartblind och tappar omdömet. Då ökar risken för kortsiktiga affärer, menar Lena Gustafsson.

– Det krävs beslut, påtryckningar, upprepat jobb och förståelse för att kompetensen sitter hos både kvinnor och män. Det moderna samhället kräver ett nytt tänk och här kommer balanserade bolag ha stor framgång.

Med en balanserad ledning som kompletterar varandra, där somliga gasar och andra bromsar, är chanserna större att mer genomtänkta och strategiska beslut fattas.

Det för oss in på synen på ledarskap.

– Jag får frossa när det talas om kvinnligt ledarskap och manligt ledarskap, man kan inte säga att kvinnor är si eller män är så. Affärer görs genom kunskap och beteenden. Här behöver vi tänka mer på vilka personligheter vi behöver för att driva igenom affären.

Generation Y
Man har pratat om att ett generationsskifte kommer att förändra balansen. 80-talisterna, särskilt de som jobbar i bolag med yngre lednings- och styrelsesättningar, har en modernare syn på arbetsliv och ledarskap. Lena Gustafsson som varit med och författat boken ”Bortom glastaket: 26 ledande kvinnor om karriär, drivkrafter och ledarskap” tycker att 80-talisternas syn påminner mycket om kvinnornas i boken. De har, vad hon kallar det, liknande karriärnycklar.

– Något som är oerhört tydligt för generationen och kvinnorna i boken är att de inte har karriärstegar utan klätterställningar där de hoppar av och hoppar på. De följer sina egna kompasser och tror på sig själva, är nyfikna på det nya, finner glädje i att skapa och framförallt, väljer organisationer efter värderingar. Genom att vara nyfiken, använda och rikta sin egen kraft hittar man också spännande uppdrag.

Slår du i glastaket? Gå därifrån
Till personer som harvar på i organisationer där glastak, det vill säga uteslutningsmetoder och ignorans förekommer har Lena Gustafsson bara ett tips: Gå därifrån.

– Om du slår i glastaket märker du det. Det kan till exempel vara när ens punkt kommer sist på agendan, eller genom att inte bli inbjuden och medbjuden. På skolnivå brukar man prata om mobbing. Det gör man inte här. När det är sådana strukturer, när man inte väljer utifrån kompetens utan genom omoderna och givna system, då ska man gå därifrån. Det går aldrig att ensam förändra ett företags dna.

Lena Gustafsson
Good Relations

Ursprungligen publicerat i Fastighetsnytt

Lena Gustafsson är senior innovativ & strategisk ledarskapsutvecklare, författare till Bortom glastaket. Lena har grundat Good Relations och Styrelsebalans.

Leave a Reply